30 september 2005

 

Jag är duktig

Jag har lyckats sluta röka och samtidigt gå ner i vikt.
Det är egentligen den största prestationen hittills.
Jag är dock förundrad över att det är så få människor som kommenterar och berömmer mig. Jag kan förstå om de som inte känner mig så väl kan ha svårt att kommentera, MEN de som är mer än bekanta... Jag brukar säga att jag har aldrig mött så många blinda människor som det senaste året... Därför så får jag väl berömma mig själv!
Jag vet att jag är egocentrerad, men inser också att jag måste vara det för att göra min livsstilsförändring möjlig.
Jag behöver mycket beröm och uppmuntran, inte minst nu när det tar emot.
Tack o lov för min käre make, som stöder och berömmer.
Men han har ju en del att "tacka för"... han har gått ner 15 kg under senaste året och ölmagen är borta. Han har bara behövt att äta den mat som jag serverat och tränat med mig. Han har inte behövt engagera sig i matval och andra ting.
Det är inte så att jag nedvärderar hans insats, men det är fasiken så mycket enklare att gå ner i vikt om man har en kock som sköter den delen.
Jag är mycket, mycket tacksam för att han står ut med mitt mat-närings- och träningsprat.
Puss gubben!

 

Mitt mål

Mitt mål är att må bra till kropp och själ.
Mina delmål att sluta röka och att gå ner i vikt.
Slutat röka har jag gjort och min viktnedgång är lite drygt halvvägs.
Jag siktar på ett BMI 27 - vilket lär vara det som gäller för normalt för oss äldre.
BMI 27 motsvarar för mig en vikt på ca 75-77 kg och där någonstans hoppas jag landa till sommaren 2006.
Det är lite svårt att veta vad som är normalt för mig. Jag har ingenting att jämföra med, då jag aldrig varit normalviktig. Jag får gå lite på känslan.

29 september 2005

 

Innan jag tittar framåt så tar jag en tillbakablick

I början av september 2004 köpte jag en ny våg. En våg som jag kunde väga mig på.
Det hade jag inte kunnat göra förut, jag vägde för mycket för min gamla våg.
Ve och fasa... 122,4 kg...
Jag gick med i Viktklubben.se - ett perfekt instrument för ett datafreak som jag.
Jag började leta recept och fyllde i dagboken. Jag började också promenera - först en slinga som tog ca 30 minuter. Vi köpte också en motionscykel som användes flitigt, mer vid dåligt väder dock...
De första 10 kilona försvann relativt snabbt och enkelt.
Jag hade lovat mig själv att sluta röka då jag gått ner 10 kg. Så det gjorde jag. Den 5 november 2004 blev starten för mitt rökfria liv. Jag hade läst en bok av Allen Carr som hette "Äntligen icke rökare" och den hjälpte mig enormt. Den gjorde att jag fick rätt perspektiv på detta att röka eller inte. Man förlorar ju ingenting - utan vinner förskräckligt mycket!!

Det gick förvånansvärt lätt och jag är fortfarande efter snart ett år rökfri och jag har inte haft något återfall. Det är inget alternativ att röka.
Förbränningen går ner till det normala när man slutar röka och därför måste jag se till att min förbränning ökade. Jag ville ju bränna fett. Jag bytte nu ut promenaderna mot stavgång och jag började också att styrketräna i slutet av november.
Kilona fortsatte att försvinna om än inte i så rask takt.
Kroppen och musklerna anpassar sig så det gäller att göra förändringar hela tiden. Jag ökade längden på stavpromenaderna och fortsatte min styrketräning och motionscykling.
I början av januari 2005 hade jag minskat 18 kg och till midsommar ca 28 kg. Men sedan har det varit kämpigt. Det har stått mer eller mindre still under sommaren och jag har försökt att göra förändringar på olika sätt. Min cykel har fått sig en uppfräschning och jag cyklar numer en hel del. I stället för att ta det närmaste köpcentret så tar jag cykeln till det som ligger längre bort.
Jag har under senaste året fått en hel del muskler och en avsevärt förbättrad kondition. En del fettvikt är med stor säkerhet utbytt mot muskelvikt.

Nu har jag lagt på ett nytt kol och hoppas att jag snart kommer under siffran 90 vågen...




This page is powered by Blogger. Isn't yours?