Den smala vägen

blev det idag i blåsten. Tur att jag precis hade varit och klippt mig. Då blev ju inte håret så rufsigt:-)
Igår kväll var jag på gymmet. Nu är det sommartider som gäller. Tisdagar och torsdagar förutom juli.

I går gjorde jag också ett besök hos modern.
Hon är ett kapitel för sig. Hon behöver komma ut ur lägenheten och röra på sig för att hennes muskler inte ska förtvina. Jag var där i förra veckan och fick med henne ut en liten stund. Men det är ett himla tjafs innan vi kommer så långt, Jag förklarar hur det hänger ihop med muskler osv, Hon verkar inte lyssna, men när jag läser ett mail från min svägerska så förstår jag ju att hon ändå gör det.
"Hon ville absolut gå från parkeringen till vårt hus !!!!! När hon skulle ut på altan lyfte hon själv rollatorn högt i skyn."
Då gör hon det som jag har visat henne, men inte när jag är där, näe då - för jag förstår ju inte hur ont hon har... Och det vore bättre om hon fick dö och jag vet inte allt.
Idag hade vi igen ett uppträde. Till slut blev jag förbannad :-) och talade om att jag visste att hon hade gått från parkeringen till min brors hus och att hon lyft rullatorn. Det är bara när jag är där som det är så "ämligt" Jag sa till henne att vi fick väl se vem så får rätt hon eller jag... om att behöva röra på sig...
Då fick hon plötsligt för sig att hon skulle gå ut... När jag hade gett upp... "Ska vi inte gå ut då?"
Man kan undra vad som händer i hennes huvud... Så vi tog en liten tur och hon fick ont i armarna efter att ha gått några meter... Hmm, noll muskler... Men det är ju inget fel på hennes muskler, doktorn har ju sagt att det är förslitning. Hmm, jag sa då att förslitning har man i skelettet och att musklerna är till för att hålla skelettet upprätt och i rörelse...
Då visade hon att hon gjorde gymnastik... jag frågade lite försynt om inte det gjorde ont i ryggen?. Näe, det gjorde det inte - för då tänkte hon inte på det... Ridå... Hon är inte lite komplicerad... det kräver hela mitt psyke må jag säga!